Det är ett faktum att lagstiftningar skall gälla lika för alla oavsett inom vilket landsting man bor. Nu är Landstinget Dalarna/Falu lasarett föremål för anmälan utifrån brottsmisstankar och det är åklagarens uppgift att bedöma utifrån substansen i anmälan om förundersökning skall inledas.
Anmälan till Åklagarmyndigheten i Falun har dnr AM-12889-13.
Tidigare under början av veckan, 21 januari, anmäldes Landstinget Västernorrland/Sundsvalls sjukhus på liknande grunder, den anmälan har dnr AM 11359-13. Om denna anmälan kan du läsa om vid datum 2013-01-21.
I bägge anmälningarna framgår att landsting gentemot landstingsskattebetalarna undanhållit och underlåtit skyldigheter som sjukhusläkare/vårdpersonal är skyldiga att tillämpa i sin yrkesverksamhet bl.a. då skyldigheter utifrån Hälso- och sjukvårds lag och skyldigheter utifrån EU-rättigheter som alla svenska medborgare innehaver vid gränsöverskridande vård.
Via [1]Läkartidningen informerades redan år 2004 om, av bl.a. EU-rättsprofessor Ulf Bernitz som via artikel delgav om skyldigheter för sjukhusläkare/vårdpersonal, citat;
”torde det följaktligen vara vårdpersonalens skyldighet att informera dem om alla typer av tillgängliga behandlings- och valmöjligheter, inklusive möjligheten att söka sig till ett annat EU-medlemsland för snabbare och ibland kanske även effektivare vård.”
”Sett ur detta perspektiv anser vi att det är särskilt viktigt att svenska vårdgivare axlar en mer aktiv roll när det gäller att informera sina patienter om deras rättigheter att söka vård i ett annat EU-land och därmed ge alla patienter samma chans till hälsa och välmående.”
Att landsting och deras sjukhusläkare/vårdpersonal undanhållit och underlåter att informera landstingsskattebetalarna om snabbare och effektivare vård, utanför Sverige men inom EU/EES, ter sig synnerligen mycket anmärkningsvärt utifrån att det uppenbart är deras skyldighet, enligt EU-rättsprofessor Bernitz.
Att det dessutom undanhållit och underlåtits över så lång tid ter sig ännu mer märkligt och alla landstingsskattebetalare skall fråga sig varför detta fått fortgå? Vari ligger då rättssäkerheten gentemot landstingsskattebetalarna?
Med vilken laglig rätt har landstingen undanhållit och underlåtit att informera landstingsskattebetalarna?
Varför har vårdpersonalen/sjukhusläkarna ”mörkat” denna information gentemot landstingsskattebetalarna?
Finns stora ekonomiska incitament och prestige från sjukhus läkarkåren som får gå före patienternas rättssäkerhet?
Landstingsskattebetalarna är de som alltid få ta konsekvenserna, men vilka konsekvenser kommer nu ansvariga sjukhusläkare/vårdpersonal och ledningsansvariga inom landstingen att få ta?
För uppenbart är att någon av dessa har ansvar för vad som pågått över mycket lång tid.
En fråga som kanske alla skall betänka, hur många miljarder har gått till stafett-läkare sedan 1995(EU-inträdet),fram till dags dato?
Enormt dyra stafett-läkare och bemanningsföretag, som över tid dränerat landstingens ekonomi och därmed också förhindrat vårdutvecklingen i Sverige.
Miljarder som istället kunde gått till bättre/snabbare och effektivare vård för landstingsskattebetalarna, vård utanför Sverige men inom EU/EES, som då kunnat bidraga till att tex. frigöra konkurrens inom läkarkåren i Sverige, och framför allt kanske också kunnat innebära mindre lindande och väntande för landstingsskattebetalarna!